Första kullen kattungar

För första gången har vi valt att låta vår honkatt Saida att para sig (går vanligtvis på p-piller) och få ungar. Natten till tisdag kom tre små småttingar.

Nu har jag inte kollat mer än strax efter förlossningen om vad för kön det är på dem. Jag tror det blev tre honor, två randiga och en svartvit.

Vi kommer att behålla två själv och den sista kommer nog vara till salu. Dock har vi inte tingat någon än så vet inte vem som ska säljas så småningom.

Continue Reading

Någonstans tappade jag bort mig själv

Någonstans glömde jag bort mig själv i några månader och till slut hamnade jag här igen. Så HEJ!

Stora delen varför jag nu återvänder efter drygt en halvårs tystnad är för att jag försökte mig på ett tag att skapa igång en blogg på Tarva gård. Fick tyvärr idétorka med detsamma just för att man har för många hjärnspöken. Sedan har allt bara runnit ur händerna på mig.
Men nu är jag här igen, åter på min egen plattform igen. Nu ska jag inte skaffa mig själv några måsten eller andra typer av krav då jag genomgår just nu en period där jag nästintill är utbränd. Jag vill inte ha några fler skuldkänslor. Så det kommer jag be om ursäkt på förhand för att det kan verkar något hattigt i antal inlägg och hur de kan vara upplagda.
Denna blogg kommer endast vara för att få ur min kreativa sida för skrivandet och för dokumentering.

Men vi kan återgå till var jag är livet idag.

  • Jag är kvar på mitt ”nya jobb” som jag nämnde i detta inlägg. Det vill säga som avbytare på en mjölkgård. Trivs som fisken i vattnet!
  • Vår djur just nu är 8 getter (Ralf, Elof, Kruse, Kaffe, Thora, Nonno, Jiri och Baby face), två minigrisar (Alex och Sigge), två kaniner (Kurt och Mimmi), 5 ankor (namnlösa allihopa), ca 30 höns (vissa namngivna och vissa namnlösa) och tre katter (Wille, Dixie och Saida).
  • Det enda sociala mediet som använts frekvent under denna period är vår youtubekanal. Snart är vi äntligen i den gyllene siffran 1000 prenumeranter, endast drygt 30 stycken kvar!
  • Jag håller fortfarande på med hästar och håller hårt i Snyggingen! Men utöver honom skaffade jag tillsammans med ett par vänner ett dräktigt kallblodssto som fick sin lilla fölunge den 27/4. Så just nu har jag hand om 3 stycken hästar. Så himla roligt!
Wild Fortuna (Fortuna eller fölis som hon kallas i folkmun)
u: Ivarsodina
e: Mörtverdt Jerkeld
ue: Bork Odin

Ja, det var lite kort och gott. 🙂 Nu är det dags att självrehabilitera och ta vara på mig själv och att skriva något i bloggen är ett stort steg i den riktning för min del.

Väl mött till nästa gång!

Continue Reading

Vem är jag? Och vem är du?

Hej alla nya (och gamla) följare!

Ser titt som tätt att nya kommentarer från personer som jag inte sett har kommenterat här tidigare. Vill till att börja med säga ett varmt välkommen hit till min blogg. Och här får ni en presentation om mig:

  • Malin Tarvainen heter jag.
  • Jag fyller 30 år nästa vecka så kan snart kalla mig medelålders.
  • Lever tillsammans med min make N och våra två barn Sally, 11 år och Kitty, 7 år.
  • Äger lite djur: 5 hönor och 1 tupp, 2 kaniner och 2 katter. Men är även medkörare till en ponny.
  • Bor på landsbygden i ett hus byggt år 1959 i orten Bygdeå (Västerbotten).
  • Jag har i år 2020, sett det fina med att odla sin egen mat.
  • Är en kreativ människa och har ett tålamod som heter duga, vilket gör att jag kan göra rätt pilliga saker trots att jag är darrhänt. Jag tycker om att lägga pärlplattor, sticka, virka, måla, och skapa allmänt.
  • Bero på kreativitet, så jobbar jag på Umeås största nagelsalong som nagelterapeut sedan 5 år tillbaka.
  • Kallar mig stolt feminist. Då jag tror på allas lika värde därav även så ställer mig inom kroppspositivism.
  • Jag har även mål att försöka leva ett mer minimalistiskt liv och håller därför på att rensa en hel del i mitt hem för tillfället. Går även inom mer hållbarhet som också är en strävan jag har.

Några frågor på det?

Nu undrar jag vem DU är? Vad heter du? Bor? Djur? Sysselsättning? Tell me!

Continue Reading

Vår nya familjemedlem är här

Måste börja med att fortsätta där jag slutade i förra inlägget. Hönan är funnen igen, ingen aning var hon var för när jag var ut nästa gång var hon med resten av gänget. Trots att vi hade letat henne flera vändor tidigare. Mysko, men skönt att hon inte försvann helt och hållet!

Idag har vi varit och hämtat vår fina kattjej. Verkar i sin helhet väldigt cool men lite osäker på vår hankatt, Wille. Annars så leker hon lite, sover lite, äter lite. Ja, ni som har haft kattungar själv vet hur de brukar vara, allt är 100%.

Kattungar luktar så underbart gott! Skulle lukta på henne i en evighet! ?

Oh, just det! Igår kom vi (läs jag) äntligen på vad hon skulle heta! Och det slutgiltiga namnet blev … -virveltrumman på- … DIXIE! Hoppas hon kommer trivas hos oss! ?

Continue Reading

God natt Lillebror

Idag valde vi att låta vår fina katt Lillebror att få somna in. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så började det med att han blev blind förra fredagen. Tyckte först att han gav framsteg när han hade väl börjat äta igen, för då blev han kontaktbar på något sätt igen. Men det gick sedan någon dag och därefter eskalerade det. Han började att tappa balansen, han slutade att hitta kattlådan alls.

Igår kände vi att vi blev tvungen att ringa upp en annan veterinärmottagning och rådfråga om vi verkligen skulle vänta längre. Och de tyckte vi skulle åka in akut med honom. Så då gjorde vi det.
De kunde dock inte riktigt göra en riktig undersökning på honom då han hade svårt att hålla öronen stilla.
Så han fick då bli nedsövd så de kunde göra klart undersökningen. Många timmar senare fick vi komma in på samtal där de då konstaterat att han hade något som tryckte intill örat in mot huvudet. Antingen kunde det ha varit någon form av polyp eller till och med en tumör. Detta gjorde att det tryckte mot hans nerver som gjorde de okontaktbara, därav synen, balansen och känseln i olika kroppsdelar slutade fungera. Men med tanke på att han var oförsäkrad så rekommenderade de honom att få somna in då de tyckte han hade för många symtom för att tro att det var något mindre problem och att symtomen bara eskalerade. Jag själv (som inte är utbildad alls inom detta) tror att han har fått en tumör som tokväxte därinne. Han blev så galet dålig de sista dygnen så något allvarligt var det i alla fall.

Vi valde i alla fall att ta hem honom under natten så barnen hade möjlighet att få ta farväl. Jag tror att det är väldigt viktigt i hela sorgeprocessen för dem, som dessutom inte mist något husdjur (eller annan någon närstående för den delen annars heller) tidigare. Att har man möjligheten till ett farväl så tror jag det är det bästa.
I efterhand känns det också som ett bra val. Och vi fick dessutom en insikt att det var ett bra beslut att boka en tid morgonen därefter. Att han skulle få somna in inte skulle bli ett helt förhastat beslut.
Så det gjorde vi i morse då. Nu finns han inte längre.

Det gör så förbannat ont nu i själen även om jag vet att vi tog rätt beslut. Han mådde inge bra och jag ville inte han skulle lida. Men han var verkligen katten med det. Vet att jag och min man Nicklas har många gånger sagt det att den dagen som han inte finns hos oss längre så kommer han verkligen ge ett extremt tomrum.

Lillebror som frisk var en helt galen katt, som vi många gånger tyckt att haft egenskaper som en hund fast i en katts kropp. Jag kan inte räkna hur många gånger vi har jagat honom för att han har varit upp på köksbordet och stulit ur salladsskålen bara för vi har vänt ryggen till. Det bästa han visste att stjäla var hela gurkor som han sedan sprang och gömde sig, kom man nära morrade han.
Hans största hobby genom tiderna var att öppna till sopskåpet och dra ut alla sopor. Oftast hade vi sopskåpen låsta i form av en plastpåse som man blev tvungen att knyta i åttor för att sedan sätta fast en påsklämma på det.

Mitt i alltihopa som han var jätteknasig på alla sätt och vis så var han världens mest undergivna katt och man fick hålla på med honom på alla sätta utan att han klagade. Vet inte hur många gånger han fick vara ett offer för olika barn i de olika bostadsområdena vi har bott på. Men han klagade aldrig. Han var verkligen världens snällaste.

Vila i frid världens bästa kompis!

Continue Reading

Lillebror är troligtvis blind

Upptäckte tyvärr i helgen att vår katt Lillebror kan ha förlorat synen.
Jag och min man Nicklas reagerade väldigt mycket på att han har varit lite annorlunda på senaste. Han har varit lite slöare på senaste, inte tjuvat från köksbordet när man vänt ryggen till samt att han valt att vara inne mera. Varför har man inte reagerat tidigare? Dels han är 10 år gammal, han kan inte vara snärt hur länge som helst. Man tänker att tiden har sin gång.

Nu senaste veckan har vi dock sett att han har blivit lite matt i pälsen och börjat blivit lite tunnare i kroppsformen. Vi hade även diskuterat om att det kändes som om han inte ger ögonkontakt längre, och det gör han verkligen inte längre.

Men i och med att verkar magrat till sig lite ville jag se om han tappat matlusten helt. Det har han inte utan när jag gav honom mjukmat och vägledde honom till den, så halsade han i sig allt i ett nafs.
Så nu verkar han piggare efter jag börjat ge honom den maten istället. Dock har han lite svårt att fortfarande hitta maten om jag inte vägleder honom till den, samt att han haft lite svårt att hitta trappan upp från källaren. Men jag ser ändå framsteg i att han börjar återfå lite av sitt sociala beteende som har varit lite labilt på senaste.

Har självklart kontaktat en veterinär nu som ska få se på honom samt att ta några blodprov. För jag vill såklart se om han har någon underliggande sjukdom som gör att han lider. Det är ingenting som är uppenbart att han lider utav mer än att han verkar något förvirrad i alla fall nu när han äter igen. Men vem skulle inte göra det i den situationen?
Jag hoppas verkligen inte att det är något som gör att han lider i alla fall!

Continue Reading

Lillebror rev ner mitt miniväxthus

Visst ser denna kille väldigt charmig ut? Helt enkelt bara den sköna typen som bara vill att man ska klappa honom på magen. Visserligen är han det också. Fast när man vaknar en morgon klockan 04.00 av något rasar i sovrummet är man inte tvärpopulär:

Ursäkta, för dålig bild men ni vet morgonljuset är inte särkilt starkt vid den tidpunkten. Det man ska se på bilden är alla mina tomatplantor som han rivit ner från fönstret. Det är totalt 18 plantor.

Den här bilden är tagen med blixt. Kattrackarn gjorde alltså så att jag blev tvungen att nödplantera i ottan. Han var väldigt billig den morgonen. Det räcker inte att man är särskilt söt vid sådana tillfällen.

Continue Reading

Okej, du är söt…

… Men för det behöver du inte köra ditt eget race.

SONY DSC

Denna herre har många hört talas om förut. Lillebror är hans namn. En väldigt udda katt som aldrig någonsin kommer glömma. Igår höll jag helt enkelt på att bli tokig på honom!
Han snattar det mesta i matväg han kan komma åt, men även ibland lite andra udda grejer som barbieklänningar och grillvantar. Så även igår. Stäppens son hade glömt knäckebrödet framme. Yes, det hade Lillebror gått och hämtat så det var knäckesmulor fulla köksgolvet. Mycket trevligt att trampa i när man är lite morgonbutter innan man tryckt i sig sitt fettkaffe.

SONY DSC

Inte nog med det så gräver han jämt i soporna om man inte låser sopskåpet med en liten låsanordning (läs skosnöre och påsförslutare) så då har man sopor fulla golvet. För inte ställer han tillbaka det han inte tyckte om att äta däri. 🙁 Vilket hände några gånger igår, så jag var en aning upprörd på honom.

Tur för honom att är söt och go för det mesta.

Continue Reading

Fartränder

Ibland är det trevligt att ha katter. Ibland mindre trevligt.

Skulle gå upp förut och göra en grej på övervåningen då jag känner lukten av (förlåt mig) skit. Mycket riktigt skit vare också!
Så det fanns mycket fina fartränder på hallgolvet och badrumsgolvet. Och det hade visst legat ett tag (jobbade ju nere i några timmar så…) så det var dessutom jättesvårt att få bort. Blä! Gissar på killen på bilden inunder.

10996343_10206109326760303_8500222135570630822_n

Mitt i allt så har Wille fått en varböld på halsen som spruckit så han luktar mumsigt värre just nu. 🙁

Continue Reading

Saker kan förändras fort

Så fort allt kan ändras. Vi skulle ju till Birsta idag och hade tänkt att åka efter vi hade ätit lunch.

K har däremot haft lite hosta senaste dygnen, vilket även förskolan påpekade i fredags när vi hämtade barnen. Hostan blev så kraftig nu under dagen att vi valde att jag fick stanna hemma med henne och maken och S fick handla själva.

Men han klarade av att handla kattprylar själv ändå och dessutom leka Händige Manny. Så nu är klösbrädorna uppe på väggarna. Katterna är lyriska då de är besprutade med kattmynta. 😉

SONY DSC

Continue Reading