Odinas första hingstföl

I söndags när jag åkte ut till stallet vid 14-tiden så upptäckte jag att vaxpropparna var mer rejäla denna gång så jag valde att stanna kvar ett tag igårkväll i stallet.
Vid 20-tiden går jag och ena delägaren till Odina och upptäcker att hon har tappat propparna ännu en gång. Vet inte hur många gånger denna häst har lurat oss, rättare sagt konstant att det varit på G. Så vi väljer att åka hem för natten.

Senare vid 23-tiden går sista delägaren ut och kikar på Odina. Då upptäcker hon att det läcker ut vit mjölk denna gång. Med rådfrågan från veterinär får vi svaret att fölet kommer inom 24 timmar. Okej, lite panik, alla utom jag skulle upp och jobba dagen efter. Så det var självfallet jag som skulle fölvaka inatt.

Ja, man är ju ingen fena på att sova i vanliga fall vilket något jag ofta har nämnt i vloggarna jag gjort på youtube. Sömnen har i sin helhet kraschat sedan vår ladugårdsbrand i februari nu dessutom.
Och på det väntar man på något så spännande som detta, ja då är det olidligt med sömnen. Trots det valde jag ändå ha en timer på var 15:e minut.
Ganska lugn natt i sin helhet. Man såg att Odina vandrade väldigt mycket och grävde en del i hagen. Hon valde även att stå på platser hon inte har stått tidigare nätter. Lite värkarbete har man sett men det är något vi även sett andra nätter, så man vill inte hype:a i onödan.

Men 04:41 på måndagen skrevs det i chatten att vår backup-tjej i kameran hade noterat att nu var det dags. Jag hade lyckats alltså sovit i någon minut och inte riktigt reagera förrän det skrevs. Tre minuter senare ligger hon och krystar och jag kastar mig upp in i bilen.

Tråkigt nog missade jag självaste fölningen på plats, men hade den andra delägaren som var på plats på telefon under tiden så då kunde man ändå slappna av. Hon fick däremot hjälpa lille fölet ut lite grann. Han var, precis som Odinas förra föl, ganska stor.

Hingstföl -23 e: Firecracker Du Vallon u: Ivarsodina

Vad fick vi då?
04:51 kom en perfekt liten hingst! Det är Odinas fjärde föl, men detta var hennes första hingst! För vår del är det vårt andra föl (och en av varje kön då såklart).
Dock känns det oerhört ovant att kalla fölis för han/honom, för när vi hade vårt förra föl, Vittra, så var det en hon. Det är så inprintat att man fortfarande av farten säger hon. Men det är tur att han ännu inte är så lättkränkt!

Nu är det bara att komma på ett namn till den lille rackaren. Det kommer nog med tiden!

Continue Reading

Fölvakan är i full huggning

Ni minns väl att jag skrev i september att vi hade betäckt Odina igen och att vi ska få ett nytt föl?

Nu har det snart gått 11 månader sedan betäckningen och vi är bara några dagar till dagen D. Fölvakan är i full huggning då man räknar att fölet kan vara färdigbakad redan 20 dagar innan beräknat datum. Idag är det 12 dagar till beräknat datum.
Vittra, det förra fölet, kom ca 1-2 dagar innan, minns inte hundra.

Går inte att ta någon fin bild på Odina om hon inte har ätit och när hon har ätit – så syns det att hon har ätit. 😂

Dock är det mycket som tyder att det är nära nu även om det är 12 dagar kvar.

  • Bäckenbanden har släppt.
  • Juvret är fyllt.
  • Vaxpropparna (kanske kristaller?) kommer och går.
  • Gnuggar med svansen mot allt i sin lösdrift och hage konstant.
  • Mycket förvärkar.
  • Slidan är slapp och svullen.

Så man försöker nu ha koll i stort sett hela tiden. Sitter med min iPad bredvid mig konstant med övervakningskamerorna påslagna. Det är egentligen bara när jag är på jobbet som jag inte har kameran i gång.
Sömnbristen börjar dock tränga sig på och jag har börjat blivit lite beroende av energidryck igen.
Men snart är detta över hoppas jag, så man kan återgå till det normala igen.

Och vi måste även i samband med detta inlägg bara ta denna fantastiska bild på Odinas mage från grodperspektivet! Hur rolig är den inte?
Den är dessutom väldigt söt för man ser den lilla vita fläck hon har bakom frambenen. Odina hade varit i våra ägor i ca ett halvår innan jag upptäckte fläcken.
Förresten det finns en ännu bättre historia med detta underverk till bild om ni kollar här nedan!

The masterpiece of photograph hamnade visst med i originalbilden! Så hysteriskt roligt när jag tänkte att jag hade världens plan för bilden och så dyker ens egen näbb med! Kan säga att jag dog en smula. Tur att det finns redigeringsprogram som kan bara trolla bort ens nuna bara sådär på fem sekunder.

Continue Reading

Världens bästa kurator

Idag blir första gången jag är ensam på riktigt efter branden. Eller ja, barnen är hemma idag tack och lov!
Tack gode gud, så har min dag varit hektisk med massa möten att hålla mig till och mitt i alla möten fick jag hunden på rymmen hemmavid. Tack och lov hann jag bara hem så hade hon kommit hem igen.

Idag gjorde jag något jag både längtat till och våndats över – åkt till stallet för första gången sedan branden.
Och ja, känslorna svallade över kan man säga. Både att jag är så glad över att de inte bodde hos mig och att Snyggingen är världens bästa kurator! Tacksamhet över att jag har dem kvar.
Men känslorna av sorg till djuren som omkom i branden var också överhängande. Känslan av att ta i päls och borsta är jämnlik med getterna. Och det är så sorgligt, men tänker att allt kommer att vara lättare för varje gång jag är där.

Så idag testade jag endast Snyggingen, då jag hade både tidsbrist men även att jag visste inte där och då om jag skulle klara av båda hästarna. Så i sin helhet gick det mesta bra i stallet. Och därför tänker jag att det även borde gå med Odina imorgon.

Ni vet, jag känner lite som man brukar säga i hästvärlden att ramlar man av hästen är det bästa att bara hopp upp på hästen genast igen för att mota bort rädslan. Jag tror att väntar jag ut för länge med hästarna trots min rädsla så finns risken att jag ballar ur helt och hållet.
Jag har redan haft ett uppehåll på 13-14 år i mitt liv och jag vill inte göra det igen! Så på’t imorn igen…

Continue Reading

Trollfläta

Tror ni på ockulta saker? Till ett exempel andar och andra övernaturliga fenomen?

Själv tror jag på mycket inom det område. Såklart inte allt men väldigt mycket. Jag har upplevt lite för många indicier i mitt liv för att bortse att det ska vara något naturligt exakt varje gång! Man väljer alltid i första taget att vara skeptisk till allt som kommer. Sedan får man köra uteslutningsmetoden. Och finns det inte någon som helst naturlig förklaring så känns det bättre för mig att ha det som förklaring än ingenting alls.

En trollfläta som jag hittade på Odina tidigare i höst.

Något som jag varit så grymt skeptiskt till när det gäller det övernaturliga är tomtar och nissar av olika slag. Dock har jag vid flertalet gånger stött på trollflätor på hästarna under min livstid. Senast var på Odina ett tag efter vi fick reda på hennes dräktighet (finns att läsa om det här) som syns på bilden här ovan.
Som jag har fattat så ska trollflätor göras av stalltomtar som ska ha ett extra vakande öga på specifika hästar. Då är det inte alldeles ovanligt enligt sägen att dräktiga ston tillhör den kategorin.

Just på Odina är det första gången jag har hittat trollfläta sedan vi tog hem henne. Visserligen bara för att vi har haft henne i vår ägo sedan mars i år men ändå… Vissa hästar ser man aldrig dessa fenomen. Känns tryggt i alla fall om det är så att någon liten tomte vill vaka över henne.

Continue Reading

Vi ska ha föl igen!

Efter en sommar och höst som varit minst sagt uppbokad till max så har försöket att börja finna tilliten till att sitta upp på Odina igen!
Så igår testade jag sitta upp på henne igen. Denna gång barbacka och med ett sidepullträns (det vill säga bettlöst). I sin helhet gick det bra. Så fort jag kom upp på ryggen började hon trava men det gick att bromsa nästintill på en gång. Vilket är mycket skönt – jag gillar nämligen bettlöst bäst! Men bettlöst är inte alltid verksamt i bromsen, så det var skönt att få det bekräftat att det gick att bromsa utan bett!

Men man märker väldigt väl att de som ridit henne vid tidigare tillfällen har inte varit snäll i sin ridning. Vi hittade en video där en tidigare ryttare smattrade på fint med piska, tryckte med sporrar samt bromsade kraftigt med bettet samtidigt när Odina endast var 3 år gammal. Vad ger det egentligen när man ger dubbla signaler? Broms med bettet samtidigt som man med full kareta försöker få hästen framåt med sporrar och piska. Såklart, blir det så fel.

Så allt handlar om tillit nu när hon rids. Så fort jag begärde för mycket – vilket igår var att hon skulle trava lite – började hon halvstegra. Så tråkigt att folk med utan kunskap har förstört så mycket för henne. För egentligen ser man att när det är på hennes villkor tycker hon att det är kul egentligen. Öronen framåt och nyfiken med lugna och harmoniska steg.

Vår fina kallblodstravare Ivarsodina (folkmun Odina).

Men över till att prata om något ännu roligare!
Trots att tanken från början var att det inte skulle bli några fler föl så kunde vi inte hålla oss borta från tanken ändå! Utan i somras fick Odina, under sin brunst, åka till Shiregården i Djäkneboda och träffa den vackra tinkern Firecracker Du Vallon. Googla gärna på namnet – han är gudomligt vacker!

Tinkerhingsten Firecracker Du Vallon från ShireGården

Vi valde Firecracker för han var den med det bästa psyket, bra storlek samt att han kan ge silvriga avkommor. Det sista var såklart bara grädden på moset. Utan vårt primära var såklart ett bra psyke, dels för att vi vill att fölet ska ha ett bra psyke men även att det skulle vara en snäll i hingst i och med att det var Odinas första naturliga betäckning (hon är betäckt tidigare endast via insemination).

Firecracker och Odinas blivande föl!

Nu nyligen har vi fått bekräftat att Odina är nu dräktig. Så ca den 12:e juni blir vi förmodligen hästmormor igen! Hurra!

Continue Reading

Ihopsläpp med Snyggis och Odina+föl

Men alltså, ni vet ju att jag nämnde i mitt förra inlägg om att jag och mina vänner skulle på utflykt.
Än vill jag inte 100 säga vad det var vi gjorde, men kan säga att det var vackert och mycket ståtligt. Kan även säga att det var sjukt inspirerande och nu vill jag ha typ 100 hästar. Kan ni gissa vad vi gjorde?
En sneakpeak är att troligtvis om ca två veckor sker det grejer!

Snyggis har i alla fall fått byta hage till Odina och lilla fölis hage. Med inspiration av andra insåg vi att det kan vara bra för fölet att få ha någon annan häst än mamma Odina som uppfostrar henne. Vår bästa kandiat just där och då fick bli Snyggingen. Lite ärrad efter ihopsläppet men i sin helhet lugnt i hagen sedan dess.

Continue Reading

Mina första uppsittningar på Odina

Mycket hinner hända på så kort tid att det är omöjligt att få ner allt i skrift om man inte helt enkelt skriver jämt eller väljer göra en roman. Inget av det finns utrymme för tidsmässigt för mig just nu.

Men tycker helt klart det som är mest värt att nämna är att ÄNTLIGEN har tagit tummen ur och satt mig upp Odina. Jag har längtat efter det så oerhört sedan vi skaffade henne, men hon var högdräktig när vi hämtade hem henne. Det kändes inte särskilt schysst att rida henne det första man gjorde, när man dessutom vet att hon har inte blivit riden på de senaste 4 åren.

Först kände jag mig oerhört nervös, inte för att jag egentligen haft den extrema känslan att hon skulle vara farlig, utan för vi har haft kontakt med en gammal ryttare till Odina som sagt att hon ska vara galen. Har även sett en film där hon ska både ha sparkat bakut och halvt stegra med ryttare på. Hon hade visserligen inte bästa förutsättningarna i den videon, där man såg både att hon skulle drivas framåt genom skänklar och piska men samtidigt bromsas med mun och sits. Vem skulle inte bli förvirrad då?

Så nu har jag suttit upp två gånger där jag kör bebissteg bara för att hon ska förstå att jag vill försöka förstå henne och hennes signaler. Så nästintill en ”inridning”.
Första gången i endast skritt. Det gick väldigt bra. Testade endast start och broms och lite lätta svängar. Håller till bara i hagen för att fölet ska hålla sig på sin kant. Kände tydligt att hon var väldigt tveksam, men tillät mig ändå sitta på henne utan krusiduller. Blir så himla glad och stolt över att hon känner den tilliten!

Andra gången körde jag ungefär samma till att börja med för att man inte bara råkade ha tur första gången. Hon var fortfarande tveksam men lät mig göra det jag ville. Testade även efter en stund att trava och man kände hur hon inte var riktigt lika bekväm med det. Körde ändå med långa tyglar och lät henne förstå att jag kommer inte pressa genom att sparka utan mest kommunikation med ljud.
Även under detta pass testade jag med skänklar, vilket hon var väldigt lyhörd med. Imponerande lyckades jag göra en skänkelvikning, vilket jag inte hade förväntat mig på en gammal travare.

Har ännu inte planerat när och vad nästa pass ska bli. Utan man får ta det dag för dag i en lugn takt, det känns som om detta kan man inte skynda fram i onödan.

Continue Reading

Åh det regnar och regnar

Det är ett helt och hållet fruktansvärt ruskigt väder idag. Inatt vissa stunder vräkte regnet ner hiskeligt så jag kunde knappt sova.

Och äntligen grönskar det så fint i trädgården. Man blir lycklig av alla blommor som sticker fram här och var, både på backen och i buskar!

Var hos en vän igår och vi pratade om denna blomma här ovan. Jag har i hela mitt liv kallat den för röddocka men efter en googling inser jag faktiskt att den heter rödblära. Ja, ni ser man lär sig något nytt varje dag! En klar barndomsfavorit!

Dagens planer är bland annat att ut och hälsa på Snyggingen då han ska ha sin kiropraktor och kolla till honom. Även Odina ska få en titt!
Men som ni ser ovan hände det visst en liten olycka i hagen igår. Han hade en fläta i luggen och har lyckats fastna med den så han har visst slitit av den. Så vill höja en aningen finger att ha flätad lugg och man för den risken. Tack och lov, verkar han helt oberörd, trots att han är en känslig kille!

Fick detta sms imorse av N. Så har lite att beta av i helgen.
Då ska det förmodligen, om tid, ork och lust finnes , upp med ny växthusplast så odlingen som ska in i växthuset får komma ut! Det kan bli kul!

Continue Reading

Någonstans tappade jag bort mig själv

Någonstans glömde jag bort mig själv i några månader och till slut hamnade jag här igen. Så HEJ!

Stora delen varför jag nu återvänder efter drygt en halvårs tystnad är för att jag försökte mig på ett tag att skapa igång en blogg på Tarva gård. Fick tyvärr idétorka med detsamma just för att man har för många hjärnspöken. Sedan har allt bara runnit ur händerna på mig.
Men nu är jag här igen, åter på min egen plattform igen. Nu ska jag inte skaffa mig själv några måsten eller andra typer av krav då jag genomgår just nu en period där jag nästintill är utbränd. Jag vill inte ha några fler skuldkänslor. Så det kommer jag be om ursäkt på förhand för att det kan verkar något hattigt i antal inlägg och hur de kan vara upplagda.
Denna blogg kommer endast vara för att få ur min kreativa sida för skrivandet och för dokumentering.

Men vi kan återgå till var jag är livet idag.

  • Jag är kvar på mitt ”nya jobb” som jag nämnde i detta inlägg. Det vill säga som avbytare på en mjölkgård. Trivs som fisken i vattnet!
  • Vår djur just nu är 8 getter (Ralf, Elof, Kruse, Kaffe, Thora, Nonno, Jiri och Baby face), två minigrisar (Alex och Sigge), två kaniner (Kurt och Mimmi), 5 ankor (namnlösa allihopa), ca 30 höns (vissa namngivna och vissa namnlösa) och tre katter (Wille, Dixie och Saida).
  • Det enda sociala mediet som använts frekvent under denna period är vår youtubekanal. Snart är vi äntligen i den gyllene siffran 1000 prenumeranter, endast drygt 30 stycken kvar!
  • Jag håller fortfarande på med hästar och håller hårt i Snyggingen! Men utöver honom skaffade jag tillsammans med ett par vänner ett dräktigt kallblodssto som fick sin lilla fölunge den 27/4. Så just nu har jag hand om 3 stycken hästar. Så himla roligt!
Wild Fortuna (Fortuna eller fölis som hon kallas i folkmun)
u: Ivarsodina
e: Mörtverdt Jerkeld
ue: Bork Odin

Ja, det var lite kort och gott. 🙂 Nu är det dags att självrehabilitera och ta vara på mig själv och att skriva något i bloggen är ett stort steg i den riktning för min del.

Väl mött till nästa gång!

Continue Reading