Att publicera via mobilen?

Men alltså hur dålig kan man vara på att uppdatera egentligen?

Så nu blir att testa att skriva via mobilen och se vad man får för resultat.  Är man en gammal stofil som alltid skrivit via dator så känns det nästan oheligt att skriva med telefonen. Men kan det ge en mer kontinuerlig uppdatering så kan det vara värt att modernisera sig lite.

Men en liten uppdatering kan ju inte skada tänker jag. Och vi kan börja med att snön har kommit till Norrland! Inget åh herrejösses väder men vitt är det ute i alla fall och det är inte fy skam!

Liten tråkig grej är att om en vecka åker vårt lilla föl Vittra till sin nya familj. Inget konstigt med det egentligen men det är ändå vår förstfödda som ska få flytta hemifrån. Men jag vet att hon kommer få det toppen dit hon ska flytta så det känns betryggande!

Men en fantastisk nyhet är att jag och Nicklas har fått äran att få våra första (levande) killingar här på gården. Våra lappgetter Jiri och Ronja har fått varsin getkilling som har  samma pappa som är vår före detta afrikanska dvärgbock Elof. Så killingarna är blandraser mellan lappget och afrikansk dvärgget. De är så söta så man vet inte riktigt vart man ska ta vägen.

Nu är det bara tre getter kvar som troligtvis är dräktiga. Varav en som jag tror är minst en månad bort. Men så himla kul med småttingar så man skulle kunna ha ett helt dagis, haha!

Continue Reading

Trollfläta

Tror ni på ockulta saker? Till ett exempel andar och andra övernaturliga fenomen?

Själv tror jag på mycket inom det område. Såklart inte allt men väldigt mycket. Jag har upplevt lite för många indicier i mitt liv för att bortse att det ska vara något naturligt exakt varje gång! Man väljer alltid i första taget att vara skeptisk till allt som kommer. Sedan får man köra uteslutningsmetoden. Och finns det inte någon som helst naturlig förklaring så känns det bättre för mig att ha det som förklaring än ingenting alls.

En trollfläta som jag hittade på Odina tidigare i höst.

Något som jag varit så grymt skeptiskt till när det gäller det övernaturliga är tomtar och nissar av olika slag. Dock har jag vid flertalet gånger stött på trollflätor på hästarna under min livstid. Senast var på Odina ett tag efter vi fick reda på hennes dräktighet (finns att läsa om det här) som syns på bilden här ovan.
Som jag har fattat så ska trollflätor göras av stalltomtar som ska ha ett extra vakande öga på specifika hästar. Då är det inte alldeles ovanligt enligt sägen att dräktiga ston tillhör den kategorin.

Just på Odina är det första gången jag har hittat trollfläta sedan vi tog hem henne. Visserligen bara för att vi har haft henne i vår ägo sedan mars i år men ändå… Vissa hästar ser man aldrig dessa fenomen. Känns tryggt i alla fall om det är så att någon liten tomte vill vaka över henne.

Continue Reading

Vi ska ha föl igen!

Efter en sommar och höst som varit minst sagt uppbokad till max så har försöket att börja finna tilliten till att sitta upp på Odina igen!
Så igår testade jag sitta upp på henne igen. Denna gång barbacka och med ett sidepullträns (det vill säga bettlöst). I sin helhet gick det bra. Så fort jag kom upp på ryggen började hon trava men det gick att bromsa nästintill på en gång. Vilket är mycket skönt – jag gillar nämligen bettlöst bäst! Men bettlöst är inte alltid verksamt i bromsen, så det var skönt att få det bekräftat att det gick att bromsa utan bett!

Men man märker väldigt väl att de som ridit henne vid tidigare tillfällen har inte varit snäll i sin ridning. Vi hittade en video där en tidigare ryttare smattrade på fint med piska, tryckte med sporrar samt bromsade kraftigt med bettet samtidigt när Odina endast var 3 år gammal. Vad ger det egentligen när man ger dubbla signaler? Broms med bettet samtidigt som man med full kareta försöker få hästen framåt med sporrar och piska. Såklart, blir det så fel.

Så allt handlar om tillit nu när hon rids. Så fort jag begärde för mycket – vilket igår var att hon skulle trava lite – började hon halvstegra. Så tråkigt att folk med utan kunskap har förstört så mycket för henne. För egentligen ser man att när det är på hennes villkor tycker hon att det är kul egentligen. Öronen framåt och nyfiken med lugna och harmoniska steg.

Vår fina kallblodstravare Ivarsodina (folkmun Odina).

Men över till att prata om något ännu roligare!
Trots att tanken från början var att det inte skulle bli några fler föl så kunde vi inte hålla oss borta från tanken ändå! Utan i somras fick Odina, under sin brunst, åka till Shiregården i Djäkneboda och träffa den vackra tinkern Firecracker Du Vallon. Googla gärna på namnet – han är gudomligt vacker!

Tinkerhingsten Firecracker Du Vallon från ShireGården

Vi valde Firecracker för han var den med det bästa psyket, bra storlek samt att han kan ge silvriga avkommor. Det sista var såklart bara grädden på moset. Utan vårt primära var såklart ett bra psyke, dels för att vi vill att fölet ska ha ett bra psyke men även att det skulle vara en snäll i hingst i och med att det var Odinas första naturliga betäckning (hon är betäckt tidigare endast via insemination).

Firecracker och Odinas blivande föl!

Nu nyligen har vi fått bekräftat att Odina är nu dräktig. Så ca den 12:e juni blir vi förmodligen hästmormor igen! Hurra!

Continue Reading

Rovfåglar

Har varit en liten lätt paus just nu. Gäller att andas nu när det händer saker hela tiden. Bland annat skadade hästar och en begravning inom väldigt kort tid.

Vi har haft lite problem på senaste med rovfåglar. Vi fick bland annat två stycken tuppar tagna av någon rovfågel. Mest troligt en örn eller ett ormvråk.
Örnen cirkulerade här en hel del under de dagarna tupparna försvann och ormvråket har även bosatt sig här i närheten då jag ser den så gott som dagligen på vår gatlykta ner mot vägen. Lite läskigt, men de är ju också djur och har sina behov.

Så just nu bor ankorna tillfälligt hos hönsen då deras nuvarande hus, som är en gammal hästtransport, blir bastuhet nu när det fortfarande varit varmt under dagarna. Ormvråket verkar inte vilja flytta heller så då får de fint bo där tills det blivit svalare ut och blir mindre farligt att vara ute.

Nu verkar det ändå som om vi har givit bort ankornas hästtransport till grisarna så vi får helt enkelt se hur det fortskrider. 😀 Fortsättning följer som det så fint heter…

Continue Reading

Stjärnregnet

Var det någon annan som höll sig vaken för att se stjärnregnet som var natten till lördagen?

Jag och min vän Alma lyckades i varje fall med nöd och näppe hålla oss vakna fram till midnatt när det skulle starta.
Men för att sammanfatta så – JA, vi såg något röra sig i himmelen. Både snabba och något som såg ut som fulla flygplan som sakta rörde sig över himlen men inte i någon speciell riktning. Riktigt häftigt!

Pratade med grannen i efterhand som nämnde att det var något i himlen som man skjutit upp om jag förstod det rätt. Och de kan vara dessa ”fulla flygplan” som vi såg. Har annars bara varit med tidigare om stjärnfall som är snabba. Så det känns inte helt ologiskt.

Continue Reading

Ändrar min presentation

Dags för en uppfräschning på bloggen ser jag!
Såg nyss att detta stod i min beskrivning om mig:

”Hej!
Mitt namn är Malin Tarvainen och är 30 år gammal. Jag är ägare till en gård i lilla Ånäset som ligger mitt i mellan Umeå och Skellefteå. Där bor jag tillsammans med min familj som är make Nicklas och våra barn Sally född -09 och Kitty född -13. Vi har även ett gäng djur här hemma bland annat katter, höns och kaniner.
Jag har ett driv där jag vill leva mer hållbart och självhushållande vilket återspeglas mycket i bloggen i form av odling i växtzon 5, skogsplock och mycket kring hönsen.
Jobbar övrigt på en salong som nagelterapeut i centrala Umeå. Så har en kreativ själ som många gånger yttras i olika former här på bloggen.

Puss och kram Malin Tarvainen”

Med denna bild ovan då. Har lite annorlunda utseende numera både i form i ansiktet samt hårlängd, hårfärg och frisyr.

Men vi kan även återgå till själva texten och se lite saker som ska korrigeras:

  • Jag är inte 30 år längre. Det vill säga är denna text inte uppdaterad på två år, då jag är numera 32 år.
  • Vi har ökat några djur. Inte bara katter, kaniner och höns utan även minigrisar, getter och ankor också. Dessutom har vi hästar på tillfälligt besök. Men det behövs i och för sig inte skrivas i en presentation!
  • Har inte jobbat som nagelterapeut på över ett år. Utan är numera djurskötare på en mjölkgård samt youtuber.

Så nu ändras bilden till denna:

Och nya texten blir:

Malin Tarvainen är mitt namn och är ägare till Tarva Gård som ligger i Ånäset, en förort till Robertsfors i Västerbotten. Bor här med min man Nicklas och våra två barn Sally och Kitty.
Mycket i mitt liv kretsar kring djur och dess djurhållning. Här hemma på vår gård har vi idag katter, höns, kaniner, minigrisar, ankor och getter.
Mitt största fritidsintresse utöver är hästar. Jag arbetar till vardags är som djurskötare på en mjölkgård. Plus att jag driver youtubekanalen Tarva Gård tillsammans med min man.
På bloggen kan ni utöver om dessa djur läsa om livet på landsbygden samt om att bli så självhushållande som möjligt i växtzon 5. Samt annat pyssel och återbruk!

Kram, Malin Tarvainen

Så får det bli helt enkelt 😉

Continue Reading

1000 tack!

Halloj åter igen världen!

Jag har varit lite datorlös. En sanning med modifikation – min egna datorladdare råkade bli vattnad när vi skulle vattna våra gurkor för några månader sedan. Sedan har det varit hejbaberiba att hitta en ny laddare som funkade. Antingen har man bara hittat ena delen till laddaren och den har inte varit kompatibel med min dåvarande laddare eller så har W varit fel.
Jag vet inte hur många timmar det tog mig innan jag ens gav upp helt och lät Nicklas ta över letandet. Och då är jag egentligen inte särskilt ”noob” för att söka på google! Men efter ett par timmar till och supportchatt med Lenovo (gud nåde, ge mig en macbook) och ännu mer googlande så hittade vi en och DEN HAR FUNKAT! Kanske den lyckligaste bara av den anledningen!

Men vi måste prata om att jag och Nicklas har nått vårt första mål på youtube! 1000 prenumeranter, helt sjukt! Tänk att så många vill följa oss som amatörer på en gård?
All kärlek till er!

Vi firade med en liten skål och en tårta som Sally gjorde. Resultatet ser ni i videon ovan!

Fick fantastiskt fina ord om vår kanal av en vår egna youtubefavorit Vilhelm Gräsbonde. Det tackar vi så oerhört och vi känner samma om hans youtubekanal – rekommenderar starkt!

I övrigt så kommer väl lite mer uppdatering kring hela livet inom kort skulle jag tro. Nu är snart sommaren över och de mest hektiska månaderna börjar lida mot sitt slut. Då får man några fler timmar per dygn. Ses snart igen!

Continue Reading

Ihopsläpp med Snyggis och Odina+föl

Men alltså, ni vet ju att jag nämnde i mitt förra inlägg om att jag och mina vänner skulle på utflykt.
Än vill jag inte 100 säga vad det var vi gjorde, men kan säga att det var vackert och mycket ståtligt. Kan även säga att det var sjukt inspirerande och nu vill jag ha typ 100 hästar. Kan ni gissa vad vi gjorde?
En sneakpeak är att troligtvis om ca två veckor sker det grejer!

Snyggis har i alla fall fått byta hage till Odina och lilla fölis hage. Med inspiration av andra insåg vi att det kan vara bra för fölet att få ha någon annan häst än mamma Odina som uppfostrar henne. Vår bästa kandiat just där och då fick bli Snyggingen. Lite ärrad efter ihopsläppet men i sin helhet lugnt i hagen sedan dess.

Continue Reading

Minst 10 000 steg om dagen säger dem

Jag är så mör i min kropp just nu.
Var och jobbade (på mjölkgården) igår och hade som i stort sett alltid delad tur. Så första passet gick så himla bra och hann sjukt mycket på kort tid.

Tänkte att jag hade jättemycket tid över och åkte ut till stallet. Väl där lyckades jag få ut Snyggingen som jag inte lyckats fått ut ur hagen på flera dagar. Självklart måste man utmana ödet då med en ridtur.
I sin helhet gick ridturen bra. Ja, eller ni kan se vad jag hade för anteckningar på min Equilab:

Haha, ja ni ser. Det var en spännande ritt trots allt!

Och sedan när jag väl kom tillbaka till jobbet ville inte korna följa med mig hem. Så jagade kor i TVÅ timmar innan jag fick hjälp med dem in. Samlade in en hel del steg igår och tålamodet tröt lite på slutet av dagen. Det var en lååååång dag!

Idag blir en spännande dag! Vill inte spoila för mycket men ska iväg med mina vänner en sväng och kika på något mycket roligt. Kanske kan nämna om det inom kort.

Continue Reading

Mina första uppsittningar på Odina

Mycket hinner hända på så kort tid att det är omöjligt att få ner allt i skrift om man inte helt enkelt skriver jämt eller väljer göra en roman. Inget av det finns utrymme för tidsmässigt för mig just nu.

Men tycker helt klart det som är mest värt att nämna är att ÄNTLIGEN har tagit tummen ur och satt mig upp Odina. Jag har längtat efter det så oerhört sedan vi skaffade henne, men hon var högdräktig när vi hämtade hem henne. Det kändes inte särskilt schysst att rida henne det första man gjorde, när man dessutom vet att hon har inte blivit riden på de senaste 4 åren.

Först kände jag mig oerhört nervös, inte för att jag egentligen haft den extrema känslan att hon skulle vara farlig, utan för vi har haft kontakt med en gammal ryttare till Odina som sagt att hon ska vara galen. Har även sett en film där hon ska både ha sparkat bakut och halvt stegra med ryttare på. Hon hade visserligen inte bästa förutsättningarna i den videon, där man såg både att hon skulle drivas framåt genom skänklar och piska men samtidigt bromsas med mun och sits. Vem skulle inte bli förvirrad då?

Så nu har jag suttit upp två gånger där jag kör bebissteg bara för att hon ska förstå att jag vill försöka förstå henne och hennes signaler. Så nästintill en ”inridning”.
Första gången i endast skritt. Det gick väldigt bra. Testade endast start och broms och lite lätta svängar. Håller till bara i hagen för att fölet ska hålla sig på sin kant. Kände tydligt att hon var väldigt tveksam, men tillät mig ändå sitta på henne utan krusiduller. Blir så himla glad och stolt över att hon känner den tilliten!

Andra gången körde jag ungefär samma till att börja med för att man inte bara råkade ha tur första gången. Hon var fortfarande tveksam men lät mig göra det jag ville. Testade även efter en stund att trava och man kände hur hon inte var riktigt lika bekväm med det. Körde ändå med långa tyglar och lät henne förstå att jag kommer inte pressa genom att sparka utan mest kommunikation med ljud.
Även under detta pass testade jag med skänklar, vilket hon var väldigt lyhörd med. Imponerande lyckades jag göra en skänkelvikning, vilket jag inte hade förväntat mig på en gammal travare.

Har ännu inte planerat när och vad nästa pass ska bli. Utan man får ta det dag för dag i en lugn takt, det känns som om detta kan man inte skynda fram i onödan.

Continue Reading