1000 tack!

Halloj åter igen världen!

Jag har varit lite datorlös. En sanning med modifikation – min egna datorladdare råkade bli vattnad när vi skulle vattna våra gurkor för några månader sedan. Sedan har det varit hejbaberiba att hitta en ny laddare som funkade. Antingen har man bara hittat ena delen till laddaren och den har inte varit kompatibel med min dåvarande laddare eller så har W varit fel.
Jag vet inte hur många timmar det tog mig innan jag ens gav upp helt och lät Nicklas ta över letandet. Och då är jag egentligen inte särskilt ”noob” för att söka på google! Men efter ett par timmar till och supportchatt med Lenovo (gud nåde, ge mig en macbook) och ännu mer googlande så hittade vi en och DEN HAR FUNKAT! Kanske den lyckligaste bara av den anledningen!

Men vi måste prata om att jag och Nicklas har nått vårt första mål på youtube! 1000 prenumeranter, helt sjukt! Tänk att så många vill följa oss som amatörer på en gård?
All kärlek till er!

Vi firade med en liten skål och en tårta som Sally gjorde. Resultatet ser ni i videon ovan!

Fick fantastiskt fina ord om vår kanal av en vår egna youtubefavorit Vilhelm Gräsbonde. Det tackar vi så oerhört och vi känner samma om hans youtubekanal – rekommenderar starkt!

I övrigt så kommer väl lite mer uppdatering kring hela livet inom kort skulle jag tro. Nu är snart sommaren över och de mest hektiska månaderna börjar lida mot sitt slut. Då får man några fler timmar per dygn. Ses snart igen!

Continue Reading

Ihopsläpp med Snyggis och Odina+föl

Men alltså, ni vet ju att jag nämnde i mitt förra inlägg om att jag och mina vänner skulle på utflykt.
Än vill jag inte 100 säga vad det var vi gjorde, men kan säga att det var vackert och mycket ståtligt. Kan även säga att det var sjukt inspirerande och nu vill jag ha typ 100 hästar. Kan ni gissa vad vi gjorde?
En sneakpeak är att troligtvis om ca två veckor sker det grejer!

Snyggis har i alla fall fått byta hage till Odina och lilla fölis hage. Med inspiration av andra insåg vi att det kan vara bra för fölet att få ha någon annan häst än mamma Odina som uppfostrar henne. Vår bästa kandiat just där och då fick bli Snyggingen. Lite ärrad efter ihopsläppet men i sin helhet lugnt i hagen sedan dess.

Continue Reading

Minst 10 000 steg om dagen säger dem

Jag är så mör i min kropp just nu.
Var och jobbade (på mjölkgården) igår och hade som i stort sett alltid delad tur. Så första passet gick så himla bra och hann sjukt mycket på kort tid.

Tänkte att jag hade jättemycket tid över och åkte ut till stallet. Väl där lyckades jag få ut Snyggingen som jag inte lyckats fått ut ur hagen på flera dagar. Självklart måste man utmana ödet då med en ridtur.
I sin helhet gick ridturen bra. Ja, eller ni kan se vad jag hade för anteckningar på min Equilab:

Haha, ja ni ser. Det var en spännande ritt trots allt!

Och sedan när jag väl kom tillbaka till jobbet ville inte korna följa med mig hem. Så jagade kor i TVÅ timmar innan jag fick hjälp med dem in. Samlade in en hel del steg igår och tålamodet tröt lite på slutet av dagen. Det var en lååååång dag!

Idag blir en spännande dag! Vill inte spoila för mycket men ska iväg med mina vänner en sväng och kika på något mycket roligt. Kanske kan nämna om det inom kort.

Continue Reading

Mina första uppsittningar på Odina

Mycket hinner hända på så kort tid att det är omöjligt att få ner allt i skrift om man inte helt enkelt skriver jämt eller väljer göra en roman. Inget av det finns utrymme för tidsmässigt för mig just nu.

Men tycker helt klart det som är mest värt att nämna är att ÄNTLIGEN har tagit tummen ur och satt mig upp Odina. Jag har längtat efter det så oerhört sedan vi skaffade henne, men hon var högdräktig när vi hämtade hem henne. Det kändes inte särskilt schysst att rida henne det första man gjorde, när man dessutom vet att hon har inte blivit riden på de senaste 4 åren.

Först kände jag mig oerhört nervös, inte för att jag egentligen haft den extrema känslan att hon skulle vara farlig, utan för vi har haft kontakt med en gammal ryttare till Odina som sagt att hon ska vara galen. Har även sett en film där hon ska både ha sparkat bakut och halvt stegra med ryttare på. Hon hade visserligen inte bästa förutsättningarna i den videon, där man såg både att hon skulle drivas framåt genom skänklar och piska men samtidigt bromsas med mun och sits. Vem skulle inte bli förvirrad då?

Så nu har jag suttit upp två gånger där jag kör bebissteg bara för att hon ska förstå att jag vill försöka förstå henne och hennes signaler. Så nästintill en ”inridning”.
Första gången i endast skritt. Det gick väldigt bra. Testade endast start och broms och lite lätta svängar. Håller till bara i hagen för att fölet ska hålla sig på sin kant. Kände tydligt att hon var väldigt tveksam, men tillät mig ändå sitta på henne utan krusiduller. Blir så himla glad och stolt över att hon känner den tilliten!

Andra gången körde jag ungefär samma till att börja med för att man inte bara råkade ha tur första gången. Hon var fortfarande tveksam men lät mig göra det jag ville. Testade även efter en stund att trava och man kände hur hon inte var riktigt lika bekväm med det. Körde ändå med långa tyglar och lät henne förstå att jag kommer inte pressa genom att sparka utan mest kommunikation med ljud.
Även under detta pass testade jag med skänklar, vilket hon var väldigt lyhörd med. Imponerande lyckades jag göra en skänkelvikning, vilket jag inte hade förväntat mig på en gammal travare.

Har ännu inte planerat när och vad nästa pass ska bli. Utan man får ta det dag för dag i en lugn takt, det känns som om detta kan man inte skynda fram i onödan.

Continue Reading

Åh det regnar och regnar

Det är ett helt och hållet fruktansvärt ruskigt väder idag. Inatt vissa stunder vräkte regnet ner hiskeligt så jag kunde knappt sova.

Och äntligen grönskar det så fint i trädgården. Man blir lycklig av alla blommor som sticker fram här och var, både på backen och i buskar!

Var hos en vän igår och vi pratade om denna blomma här ovan. Jag har i hela mitt liv kallat den för röddocka men efter en googling inser jag faktiskt att den heter rödblära. Ja, ni ser man lär sig något nytt varje dag! En klar barndomsfavorit!

Dagens planer är bland annat att ut och hälsa på Snyggingen då han ska ha sin kiropraktor och kolla till honom. Även Odina ska få en titt!
Men som ni ser ovan hände det visst en liten olycka i hagen igår. Han hade en fläta i luggen och har lyckats fastna med den så han har visst slitit av den. Så vill höja en aningen finger att ha flätad lugg och man för den risken. Tack och lov, verkar han helt oberörd, trots att han är en känslig kille!

Fick detta sms imorse av Nicklas. Så har lite att beta av i helgen.
Då ska det förmodligen, om tid, ork och lust finnes , upp med ny växthusplast så odlingen som ska in i växthuset får komma ut! Det kan bli kul!

Continue Reading

Någonstans tappade jag bort mig själv

Någonstans glömde jag bort mig själv i några månader och till slut hamnade jag här igen. Så HEJ!

Stora delen varför jag nu återvänder efter drygt en halvårs tystnad är för att jag försökte mig på ett tag att skapa igång en blogg på Tarva gård. Fick tyvärr idétorka med detsamma just för att man har för många hjärnspöken. Sedan har allt bara runnit ur händerna på mig.
Men nu är jag här igen, åter på min egen plattform igen. Nu ska jag inte skaffa mig själv några måsten eller andra typer av krav då jag genomgår just nu en period där jag nästintill är utbränd. Jag vill inte ha några fler skuldkänslor. Så det kommer jag be om ursäkt på förhand för att det kan verkar något hattigt i antal inlägg och hur de kan vara upplagda.
Denna blogg kommer endast vara för att få ur min kreativa sida för skrivandet och för dokumentering.

Men vi kan återgå till var jag är livet idag.

  • Jag är kvar på mitt ”nya jobb” som jag nämnde i detta inlägg. Det vill säga som avbytare på en mjölkgård. Trivs som fisken i vattnet!
  • Vår djur just nu är 8 getter (Ralf, Elof, Kruse, Kaffe, Thora, Nonno, Jiri och Baby face), två minigrisar (Alex och Sigge), två kaniner (Kurt och Mimmi), 5 ankor (namnlösa allihopa), ca 30 höns (vissa namngivna och vissa namnlösa) och tre katter (Wille, Dixie och Saida).
  • Det enda sociala mediet som använts frekvent under denna period är vår youtubekanal. Snart är vi äntligen i den gyllene siffran 1000 prenumeranter, endast drygt 30 stycken kvar!
  • Jag håller fortfarande på med hästar och håller hårt i Snyggingen! Men utöver honom skaffade jag tillsammans med ett par vänner ett dräktigt kallblodssto som fick sin lilla fölunge den 27/4. Så just nu har jag hand om 3 stycken hästar. Så himla roligt!
Wild Fortuna (Fortuna eller fölis som hon kallas i folkmun)
u: Ivarsodina
e: Mörtverdt Jerkeld
ue: Bork Odin

Ja, det var lite kort och gott. 🙂 Nu är det dags att självrehabilitera och ta vara på mig själv och att skriva något i bloggen är ett stort steg i den riktning för min del.

Väl mött till nästa gång!

Continue Reading

Byter bromsbelägg och bromsok

Du som följer min och Nicklas youtubekanal, ha säkert inte missat vid det här laget att vi har haft en hel del strul kring bilar. Allt från trasiga bilar till att vi blivit lurade av bilföretag.
Och när man bor på landet är det otroligt svårt med kollektivtrafik (läs: nästintill obefintlig).

Så i videon ovan kan du se när Nicklas byter bromsarna på min subaru. Det vill säga både bromsok och bromsbeläggen.
Både jag och Nicklas är verkligen amatörer när det gäller att meka bil men hur ska man kunna bli bättre om man aldrig försöker.

Continue Reading

Myskankor

Ännu ett djur som föll oss i knäna i somras var myskankor.
Även det har vi varit inne på redan vid inflyttningen till gården att skaffa ankor av något slag. Men av olika anledningar, fågelinfluensan bland annat, funkade det inte för oss att skaffa dem just då.

Fem små ällingar av rasen myskanka framför en liten grå vattenbalja.
Så här söta var ällingarna när de kom. Okänt hur gamla de var då.

Fast som sagt tidigare i somras hade en bekant träffat på Nicklas och berättat att vi var välkommen att hämta ällingar hemma hos henne. Sagt och gjort var han där dagen efter och sedan fick fem små ällingar flytta in.

Än så länge har de inte fått gå ut något och tveksamt om de får det i år. Största anledningen är rovdjuren som hägrar i området. Vi blev som sagt av med vår tupp Harald här för ett tag sedan, läs mer om det här.
Har även hört duvhöken i skogen ett antal dagar nu så nu vågar jag inte alls släppa ut dem.

En äldre älling av rasen myskanka framför en grå vattenbalja i plast.
Dagsfärsk bild, snart fyra veckor senare, på en av ällingar som nu börjar vara ankor på riktigt.

Fördelen som jag förstår med ankor är i alla fall att de äter mycket av de jag inte vill ha här på gården. Utöver som gräs och annat som man förväntar att en anka äter så äter de även sniglar, möss/råttor samt ormar. Så jag som är livrädd för ormar kommer känna mig mer trygg till våren när de ska få traska mer fritt och ormsäsongen är i gång igen.
Nu är det mesta kruxigaste att lista ut vilka som är ankor och drakar (alltså hanar). Det har jag inte förstått än för de ser likadana ut tycker jag än.
Någon som vet skillnaden? Hittar inget vettigt när jag googlar.

Bjuder såklart lite filmvisning från när vi skulle förflytta ankorna för första gången från den första temporära buren till en liten större yta. Gick sådär om jag säger så. 😉

Continue Reading

Vi skaffade minigrisar i somras

När jag växte upp på 90-talet hade vi en granne som skaffade en minigris. Denna gris hette Leo och var en fantastisk individ.
Varje dag efter skolan stannade jag och min syster och hälsade på Leo.
Sedan dess har jag varit fäst vid grisar.

Därför kändes det helt självklart att tacka ja, när vi fick erbjudandet att få ta över två bröder. Inte helt rätt i tiden men så välkommen ändå.
Dessa två är fantastiska individer med så mycket personlighet.
Hyfsat väldresserade är de också. Vi brukar ha haft de lösa ute på åkern någon timme varje kväll för att de skulle få böka och äta fritt när de var som varmast ute. Och oftast kom de hem när man bara ropade ”kom, kom” eller ”kom då grisarna”.

I videon här ovan filmades i samband med att vi hämtade hem grisarna.
Både jag och Nicklas pratade om att skaffa grisar redan när vi flyttade hemifrån vintern 2007. Men på den tiden bodde vi i lägenhet på 3:e våningen och vi kände att där och då var inte tiden inne.
Så det var fantastiskt att bli tillfrågade om vi fick ta över dessa herrar och få äntligen testa vår gamla dröm!

Tack för ditt förtroende!

Continue Reading

Räven på besök

Just nu har våra höns utegångsförbud. Jättetråkigt i alla syften för jag älskar att se hur se pickar runt i trädgården och hur de sandbadar och solar.
Jag ser dessutom varje gång jag går in i hönshuset hur de står startredo för att ta sig ut. Och så måste jag neka dem det. Det känns lite hemskt.

Jag och kycklingen Harald när han endast var 1 dag gammal.

Men det finns något hemskare öde för dem, döden. Det är de rovdjurstider som är just nu när mörkret sakta faller sig in mer och mer. Vi blev tyvärr av med vår kära kyckling Harald som då endast var 8 veckor gammal, då räven var på besök förra veckan. Mycket tråkigt då han var en av de potentiella tupparna vi skulle ha haft kvar då jag tyckte att han redan hade ett fint tuppbeteende samt att han var en av de tamare utav den hönskullen. Tur ändå så har vi fortfarande 3 tuppar kvar, Hagrid, Frans Ferdinand och Pingu. Nu lutar det åt att Pingu är den vi kommer köra på helt och hållet.

Från vänster bruna hönan Tjockisen, svarta tuppen Hagrid, ljusa tuppen Harald, den mörka tuppen med grått bröst bakom heter Pingu och bakom honom står hönorna Gunnel och Maritta. Alla är av rasen Hedemora (ej genbank).

Jag skänker en tanke till fina Harald! 💕

Continue Reading