Snabbsummering

Det händer så mycket just nu. Tänker att jag kommer förbi en sväng och ska göra en snabb update. Själv tycker man inget händer. Men under tidens gång när jag skrivit detta inser jag att en hel del har hänt trots allt.

Vi har skaffat getter igen.
Innan branden hade vi 12 stycken lappgetter och varit nu utan sedan dess. Så nu har vi skaffat oss fyra stycken getkillingar som nu är drygt 3 mån och utav Svensk lantras. Fyra fantastiska individer som hälsar på en varje gång man kommer ut. Ren lycka är det mest beskrivande just nu.


Vi har fått ett gäng finska lantrashöns-kycklingar från en följare. Så nu har vi dessa 13 plus våra fem ifrån våra blandrashöns.

Kitty har fått nya kaniner. Två systrar som är blandras mellan Velvet loop och dvärgvädur. Hur söta och goa som helst. Också helt underbara individer!


Fölet som fortfarande är namnlös växer så det knakar. Väldigt lugn och harmonisk.

Nu har vi äntligen dessutom hämtat hem en Subaru igen. Blir perfekt till vintern när fyrhjulsdriften är mer eller mindre ett krav.

Det har hunnit vara en regnig midsommar också.

Sally har fått nya naglar i lite diskretare touch.

Jag har testat göra rabarberbubbel åter igen. Mycket gott!

Dock ett väldigt tryck i flaskan i år i igen. Förra årets flaskor exploderade tyvärr. Årets har bara extremt mycket sprut helt enkelt.

Man har äntligen kommit och hämtat subarun som smälte i branden. Så den sista pusselbiten i det scenariot är nu borta.

En massa delar kom lastat strax innan midsommar för att bygga rundbågehallar.

Vi har börjat bygga ny väg upp till gården för att inte få den extremt branta backen under vintertid.

Snyggis har fått kommit ut på sommarbetet.

Har även hunnit vara på en begravning för finaste Solan.

Vi har även äntligen blivit med traktor, en MF135.

Jag har blivit med nya glasögon.

Även fixat nya tropiska naglar.

Påbörjat bygget av rundbågehallarna under 5 dagar. Vilket var en rejäl pärs. Var helt slut ett par dagar därefter.

Lille fölis har fått sig ett flugpannband och är obeskrivligt söt i det!

Äntligen investerat mig i en vagn att dra runt vatten över gården med i stället för att bära allt vatten var jag än ska gå.

Sist men inte minst så har Snyggingen fått sig ett färgglatt täcke som vi nu hoppas att håller helt under en låååång tid framöver.

Continue Reading

Vem är jag? Och vem är du?

Hej alla nya (och gamla) följare!

Ser titt som tätt att nya kommentarer från personer som jag inte sett har kommenterat här tidigare. Vill till att börja med säga ett varmt välkommen hit till min blogg. Och här får ni en presentation om mig:

  • Malin Tarvainen heter jag.
  • Jag fyller 30 år nästa vecka så kan snart kalla mig medelålders.
  • Lever tillsammans med min make N och våra två barn Sally, 11 år och Kitty, 7 år.
  • Äger lite djur: 5 hönor och 1 tupp, 2 kaniner och 2 katter. Men är även medkörare till en ponny.
  • Bor på landsbygden i ett hus byggt år 1959 i orten Bygdeå (Västerbotten).
  • Jag har i år 2020, sett det fina med att odla sin egen mat.
  • Är en kreativ människa och har ett tålamod som heter duga, vilket gör att jag kan göra rätt pilliga saker trots att jag är darrhänt. Jag tycker om att lägga pärlplattor, sticka, virka, måla, och skapa allmänt.
  • Bero på kreativitet, så jobbar jag på Umeås största nagelsalong som nagelterapeut sedan 5 år tillbaka.
  • Kallar mig stolt feminist. Då jag tror på allas lika värde därav även så ställer mig inom kroppspositivism.
  • Jag har även mål att försöka leva ett mer minimalistiskt liv och håller därför på att rensa en hel del i mitt hem för tillfället. Går även inom mer hållbarhet som också är en strävan jag har.

Några frågor på det?

Nu undrar jag vem DU är? Vad heter du? Bor? Djur? Sysselsättning? Tell me!

Continue Reading

Tuppen Frans Ferdinand och en höna hittar kaninen Pelle

Måste verkligen bjuda på en helt fantastisk bild på när vår tupp Frans Ferdinand och en av våra hönor hittade vår ena kanin Pelle. Man såg verkligen hur de funderade vad tusan det var för dårskap som bodde bakom den där konstiga lådan. De stod länge där och kollade på honom. Så himla söta!

Hönsen är numera frigående när vi är hemma och de senaste dagarna har de vågat vara upp på gården mer och mer. Vi hittade till och med de under altanen igår. Det är så himla mysigt! Just nu är man bara orolig för att de ska våga gå för nära vägen. Men tuppen är rätt duktig på att få flickorna att inte gå för långt. Då jagar han hem dem till hönshuset oftast. Men än så länge försöker jag ha lite översikt över dem så de inte vandrar för nära vägen.

Continue Reading

Kaoset när hönsen flyttade in

Hej alla i den härliga sommarvärmen!

Hoppas ni har lika fint väder som oss. Här gassar solen på för fullt och i och med jag har lindriga förkylningssymtom så utnyttjar jag dessa dagar hemma i min egen trädgård.

Men har ni en stund över så tycker jag att ni ska se denna snutt från min och min man Nicklas youtubekanal när vi hämtade våra älskade höns. Ni kan även läsa om det från ett tidigare inlägg på bloggen här.

Ha det fint!

Continue Reading

Pelle och Kurts läge

Vi har på senaste tiden funderat mycket kring våra två kaniner, Pelle och Kurt. De bor idag i varsin bur ensamma. Kurt är kastrerad och tyvärr missade vi Pelles kastreringstid för ett tag sedan.

Vi testade i alla fall att öppna burarna för att få de att gå tillsammans på öppen yta för några dagar sedan på en helt okänd plats. Självklart visade de vem av de som skulle bli alfahanen. Inget som såg alldeles för destruktivt ut.

Hade läst att om man skulle föra de i samma bur bör man ha ett dygn där man har uppsikt över dem. Så vi lät de bara vara på ”dejt” första gången.

Igår försökte vi att de skulle få ihop de och egentligen såg allt bra ut de första 2-3 timmarna. Samma typ av beteende som från första dejten. Som ni ser på bilden ovan så låg de nära varandra till och med och pustade ut efter kampen.
Fast efter de timmarna hade gått började Kurt ändra sitt beteende och började bita mot Pelles okastrerade delar. Jag har hört många som har sagt att i värsta fall kan kaninerna kastrera varandra.
När han hade dessutom varit på honom en längre stund, valde vi att avbryta det hela. Så vi kommer fortsätta med kortare dejter framöver och invänta en ny kastreringstid till Pelle. Så får vi se hur tiden utger sig…

Continue Reading

Kurt har flyttat in

God morgon!

I går fick vi äntligen hem Pelles bror Kurt hem till oss. Han har tidigare bott hos några vänner som trodde han var en Elsa egentligen, men så var inte fallet. Och vi ville egentligen ha honom redan från start om det var någon kanin extra vi skulle ta. Så när vi upptäckte att Elsa var en Kurt så bestämde vi att han fick flytta hem till oss istället.

Jag älskar verkligen att de är så himla olika varandra även om de är från samma kull och allt. Men de är både så genuint gosiga och lojala kaniner så hälften vore nog. Underbara djur! Så Pelle är mer lik sin pappa som är en lejonhuvad kanin (dock var han helvit istället) och Kurt är mer lik mamma som är 50% lejonhuvad och 50% hermelin. Hon är korthårig svart och vit.

Men allt känns än så länge jättebra med två kaniner i hushållet. Så småningom ska vi antingen kastrera en av dem eller båda och då får de bo i Pelles bur som är betydligt större än den tillfälliga Kurt har. Så länge får de båda nosa på varandra genom burgallret. Och kanske framöver att de får gå lösa samtidigt. Men man vill verkligen inte förhasta allting i onödan! Lugn och fin – mandarin, som Nicklas alltid säger.

Continue Reading