Vem är jag? Och vem är du?

Hej alla nya (och gamla) följare!

Ser titt som tätt att nya kommentarer från personer som jag inte sett har kommenterat här tidigare. Vill till att börja med säga ett varmt välkommen hit till min blogg. Och här får ni en presentation om mig:

  • Malin Tarvainen heter jag.
  • Jag fyller 30 år nästa vecka så kan snart kalla mig medelålders.
  • Lever tillsammans med min make N och våra två barn Sally, 11 år och Kitty, 7 år.
  • Äger lite djur: 5 hönor och 1 tupp, 2 kaniner och 2 katter. Men är även medkörare till en ponny.
  • Bor på landsbygden i ett hus byggt år 1959 i orten Bygdeå (Västerbotten).
  • Jag har i år 2020, sett det fina med att odla sin egen mat.
  • Är en kreativ människa och har ett tålamod som heter duga, vilket gör att jag kan göra rätt pilliga saker trots att jag är darrhänt. Jag tycker om att lägga pärlplattor, sticka, virka, måla, och skapa allmänt.
  • Bero på kreativitet, så jobbar jag på Umeås största nagelsalong som nagelterapeut sedan 5 år tillbaka.
  • Kallar mig stolt feminist. Då jag tror på allas lika värde därav även så ställer mig inom kroppspositivism.
  • Jag har även mål att försöka leva ett mer minimalistiskt liv och håller därför på att rensa en hel del i mitt hem för tillfället. Går även inom mer hållbarhet som också är en strävan jag har.

Några frågor på det?

Nu undrar jag vem DU är? Vad heter du? Bor? Djur? Sysselsättning? Tell me!

Continue Reading

Pallkrage med jordgubbar

När vi flyttade till huset i höstas så ville inte vår hyresägare från förra huset att vi skulle lämna vår pallkrage med jordgubbar. Sagt och gjort fick vi flytta själva pallkragen och försöka få med oss alla jordgubbar i samma veva.
Tyvärr, nu när våren och sommaren kom insåg jag att hälften av alla plantorna dog.

Som tur är hade jag mina svärmor här på besök i helgen som hade med sig ett gäng plantor till som jag kunde fylla på pallkragen med.

Och jag lyckades även slita bort allt gräs bakom pallkragen. Så nu syns den fina stenmuren bakom också.

Dessvärre har jag upptäckt att mina höns har börjat utforska större delar av trädgården. Även så jordgubbslandet!

Så nu måste jag nog ta och bygga något så de inte kommer åt mina stackars plantor. Någon som har några matnyttiga tips?

Continue Reading

Video när tuppen fick gå ihop med hönorna

Bättre sent än aldrig. I torsdags släppte vi en ny video från när vi släppte ihop tuppen med hönorna.

Om ni undrar varför jag ser så sur ut i slutet är för att Nicklas tyckte vi skulle stå i motljuset och jag är lite ljuskänslig. Så är egentligen inte alls sur utan bara lite lätt störd av ljuset i ögonen, haha. Och btw, jag borde bli bättre med solskyddsfaktor inser jag när jag ser denna video! Ops…

Continue Reading

Tuppen Frans Ferdinand och en höna hittar kaninen Pelle

Måste verkligen bjuda på en helt fantastisk bild på när vår tupp Frans Ferdinand och en av våra hönor hittade vår ena kanin Pelle. Man såg verkligen hur de funderade vad tusan det var för dårskap som bodde bakom den där konstiga lådan. De stod länge där och kollade på honom. Så himla söta!

Hönsen är numera frigående när vi är hemma och de senaste dagarna har de vågat vara upp på gården mer och mer. Vi hittade till och med de under altanen igår. Det är så himla mysigt! Just nu är man bara orolig för att de ska våga gå för nära vägen. Men tuppen är rätt duktig på att få flickorna att inte gå för långt. Då jagar han hem dem till hönshuset oftast. Men än så länge försöker jag ha lite översikt över dem så de inte vandrar för nära vägen.

Continue Reading

Kaoset när hönsen flyttade in

Hej alla i den härliga sommarvärmen!

Hoppas ni har lika fint väder som oss. Här gassar solen på för fullt och i och med jag har lindriga förkylningssymtom så utnyttjar jag dessa dagar hemma i min egen trädgård.

Men har ni en stund över så tycker jag att ni ska se denna snutt från min och min man Nicklas youtubekanal när vi hämtade våra älskade höns. Ni kan även läsa om det från ett tidigare inlägg på bloggen här.

Ha det fint!

Continue Reading

Utsläpp med hönsen

Vilken fantastisk helg att få hem våra fina höns på. I torsdags kom som sagt hönorna och i fredagskväll hämtade vi hem tuppen.

Efter rekommendationer från de vi fick hönorna ifrån så fick tuppen sitta lite enskilt från hönorna. I lördags testade vi att öppna upp till hönsgården för flickorna så de fick strosa ute där själv. De är dock inte riktigt med på noterna utan vill hellre vara inne. De förstod inte riktigt vad de skulle göra därute.

Och igår valde vi att sätta ihop tuppen med hönorna. Och han som är uppväxt som frigående utomhus fattade galoppen på en gång och började rulla runt ute i jorden och pickade runt. Så himla fint, flickorna förstår också lite bättre för varje gång de är ute. Dock håller de gärna sig inomhus fortfarande. Men det blir väl bättre med tiden antar jag.
Själva ihopförandet gick i alla fall toppenbra! Ingen som hackar på någon speciellt eller något annat som verkar tokigt. Så det känns kanonbra!

Continue Reading