Världens bästa kurator

Idag blir första gången jag är ensam på riktigt efter branden. Eller ja, barnen är hemma idag tack och lov!
Tack gode gud, så har min dag varit hektisk med massa möten att hålla mig till och mitt i alla möten fick jag hunden på rymmen hemmavid. Tack och lov hann jag bara hem så hade hon kommit hem igen.

Idag gjorde jag något jag både längtat till och våndats över – åkt till stallet för första gången sedan branden.
Och ja, känslorna svallade över kan man säga. Både att jag är så glad över att de inte bodde hos mig och att Snyggingen är världens bästa kurator! Tacksamhet över att jag har dem kvar.
Men känslorna av sorg till djuren som omkom i branden var också överhängande. Känslan av att ta i päls och borsta är jämnlik med getterna. Och det är så sorgligt, men tänker att allt kommer att vara lättare för varje gång jag är där.

Så idag testade jag endast Snyggingen, då jag hade både tidsbrist men även att jag visste inte där och då om jag skulle klara av båda hästarna. Så i sin helhet gick det mesta bra i stallet. Och därför tänker jag att det även borde gå med Odina imorgon.

Ni vet, jag känner lite som man brukar säga i hästvärlden att ramlar man av hästen är det bästa att bara hopp upp på hästen genast igen för att mota bort rädslan. Jag tror att väntar jag ut för länge med hästarna trots min rädsla så finns risken att jag ballar ur helt och hållet.
Jag har redan haft ett uppehåll på 13-14 år i mitt liv och jag vill inte göra det igen! Så på’t imorn igen…

Continue Reading

Ihopsläpp med Snyggis och Odina+föl

Men alltså, ni vet ju att jag nämnde i mitt förra inlägg om att jag och mina vänner skulle på utflykt.
Än vill jag inte 100 säga vad det var vi gjorde, men kan säga att det var vackert och mycket ståtligt. Kan även säga att det var sjukt inspirerande och nu vill jag ha typ 100 hästar. Kan ni gissa vad vi gjorde?
En sneakpeak är att troligtvis om ca två veckor sker det grejer!

Snyggis har i alla fall fått byta hage till Odina och lilla fölis hage. Med inspiration av andra insåg vi att det kan vara bra för fölet att få ha någon annan häst än mamma Odina som uppfostrar henne. Vår bästa kandiat just där och då fick bli Snyggingen. Lite ärrad efter ihopsläppet men i sin helhet lugnt i hagen sedan dess.

Continue Reading