Lillebror är troligtvis blind

Upptäckte tyvärr i helgen att vår katt Lillebror kan ha förlorat synen.
Jag och min man Nicklas reagerade väldigt mycket på att han har varit lite annorlunda på senaste. Han har varit lite slöare på senaste, inte tjuvat från köksbordet när man vänt ryggen till samt att han valt att vara inne mera. Varför har man inte reagerat tidigare? Dels han är 10 år gammal, han kan inte vara snärt hur länge som helst. Man tänker att tiden har sin gång.

Nu senaste veckan har vi dock sett att han har blivit lite matt i pälsen och börjat blivit lite tunnare i kroppsformen. Vi hade även diskuterat om att det kändes som om han inte ger ögonkontakt längre, och det gör han verkligen inte längre.

Men i och med att verkar magrat till sig lite ville jag se om han tappat matlusten helt. Det har han inte utan när jag gav honom mjukmat och vägledde honom till den, så halsade han i sig allt i ett nafs.
Så nu verkar han piggare efter jag börjat ge honom den maten istället. Dock har han lite svårt att fortfarande hitta maten om jag inte vägleder honom till den, samt att han haft lite svårt att hitta trappan upp från källaren. Men jag ser ändå framsteg i att han börjar återfå lite av sitt sociala beteende som har varit lite labilt på senaste.

Har självklart kontaktat en veterinär nu som ska få se på honom samt att ta några blodprov. För jag vill såklart se om han har någon underliggande sjukdom som gör att han lider. Det är ingenting som är uppenbart att han lider utav mer än att han verkar något förvirrad i alla fall nu när han äter igen. Men vem skulle inte göra det i den situationen?
Jag hoppas verkligen inte att det är något som gör att han lider i alla fall!

Continue Reading

1 år idag

Pelle, 1 år

Idag är ingen vanlig dag – utan idag är det våra fina killar Pelle och Kurts födelsedag. Som jag tidigare nämnt är de bröder, så de delar på samma dag.

Kurt, 1 år

Hipp hipp hurra!

Continue Reading

Kurt har flyttat in

God morgon!

I går fick vi äntligen hem Pelles bror Kurt hem till oss. Han har tidigare bott hos några vänner som trodde han var en Elsa egentligen, men så var inte fallet. Och vi ville egentligen ha honom redan från start om det var någon kanin extra vi skulle ta. Så när vi upptäckte att Elsa var en Kurt så bestämde vi att han fick flytta hem till oss istället.

Jag älskar verkligen att de är så himla olika varandra även om de är från samma kull och allt. Men de är både så genuint gosiga och lojala kaniner så hälften vore nog. Underbara djur! Så Pelle är mer lik sin pappa som är en lejonhuvad kanin (dock var han helvit istället) och Kurt är mer lik mamma som är 50% lejonhuvad och 50% hermelin. Hon är korthårig svart och vit.

Men allt känns än så länge jättebra med två kaniner i hushållet. Så småningom ska vi antingen kastrera en av dem eller båda och då får de bo i Pelles bur som är betydligt större än den tillfälliga Kurt har. Så länge får de båda nosa på varandra genom burgallret. Och kanske framöver att de får gå lösa samtidigt. Men man vill verkligen inte förhasta allting i onödan! Lugn och fin – mandarin, som Nicklas alltid säger.

Continue Reading