Oberäkneligt mycket tid

Halloj i stugan!

Den senaste veckan har verkligen varit kaaaaos! Har verkligen fått lappa minut för minut för att få hela tillvaron och gå runt utan att stressa ihjäl mig. Vilket vore synd med tanke på att jag nyss blev av med min sjukskrivning från ångesttillståndet som var en påverkan av just stress.

Vad har jag gjort denna vecka som gått?

  • Hunnit åka och titta på två olika platser som skulle kunna vara potentiella nya boende. Varav ett av dem bokade om för att även se huset inuti! Har även hunnit lägga ett bud på en fastighet.
  • Haft möte med banken.
  • Haft andra personliga möten.
  • Köpt en säng åt Sally.
  • Sålt hennes gamla säng.
  • Gjort en spirometri (lungtest) för att kolla att jag inte har fått någon påverkan av mitt jobb på salongen. Ingen påverkan alls, yay, som vanligt det vill säga!
  • Bytt sovrum igen. Vilket betyder att tre rum fick en omrokad här hemma.
  • Jobbat på salongen med kunder.
  • Pluggat en massor!

Något som jag inte hade förväntat mig skulle ta så mycket tid var själva studerandet! Visst, jag visste att man behövde avsätta väldigt mycket tid för just det, det är trots allt en 100% utbildning.
I vanliga fall har jag ganska lätt för att läsa fort och kunna utföra uppgifter på ett ganska hanterbart sätt. Det som jag däremot hade inte räknat med är alla timmar man skulle sitta och titta på videos, främst inom fotobiten. Jag har alltid varit den störande personen i mina klasser som alltid suckat åt ”åh nej, är det film IGEN?”. Och när jag i vanliga fall lyssnar på ljudbok och poddar brukar jag speeda upp hastigheten då jag annars tycker folk sällan kommer till saken.
Så när man ska försöka gå igenom videofiler och kan inte kontrollera hastigheten tar det såklart mer tid än vad jag beräknat tidigare. Tur det är roliga ämnen i alla fall, så det väger upp i slutändan.

Continue Reading

När jag fyllde 30 år

Hej allihopa!
Det var verkligen längesedan sist och förlåt för att jag inte ens tog mig tiden för att berätta att det skulle bli en liten paus. Det blev nämligen lite ofrivilligt om vi så säger. Åkte dels på en 50% sjukskrivning då jag var på vippen för en utbrändhet och sedan är det så svårt med rutiner när man varken har skolor eller fritids att förhålla sig till!

Vad har egentligen hänt sedan sist då? Jo, jag har trots allt hunnit fylla mina 30 år! Grattis till mig! Fick en ny systemkamera, av mina nära och kära. Mycket bra, dels har jag ambitioner till att starta med shutterstock men även att min första del i utbildningen kommer vara fotoredigering. Så det kommer verkligen bli superskoj! ?

I övrigt hade jag ingen direkt fest. Själv bjöd jag inte in någon utan de som kom bjöd in sig själva, vilket var planen. Ville inte riskera något nu under coronatider så en fest får det bli vid senare tillfälle. Så om någon kände sig oinbjuden så var ingen bjuden. ?

Hoppas ni har haft det fint sedan sist! ? Har saknat er!

Continue Reading

Varför jag varit borta från gymmet sedan i oktober

Bland sista gångerna jag var på gymmet antar jag…

Snurrigt värre som vanligt! Är det något jag kan vara expert på så är det att slarva bort saker. Nu när jag äntligen känner att det kan vara dags för gymmet igen så hittar jag inte mitt gymkort! *Paanik* Virrar bara runt här hemma i huset. Tyvärr är det så pass lång tid sedan jag gymmade sist att jag har inte ett minne alls vad jag gjorde av det sist.

Har nu inte varit och tränat sedan i oktober. Very long time ago! Men först åkte jag på en massa förkylningar efter varandra och sedan kastade jag mig själv nästan in i väggen. Vilket gjorde att jag blev tvungen att dra i nödbromsen! Det var verkligen bara jobba, sova, jobba, sova. Inget annat ansträngande fick förekomma. Var verkligen jobbigt nog! Så nu har jag fokuserat på att göra det som är nödvändigast som jobb och dyligt och bara vila därefter. Detta gör att jag mår så olika fortfarande från dag till dag. Vissa dagar mår jag bra och kan jobba en hel dag samt träffa folk osv. Sedan finns det vissa dagar som exempelvis igår är jag så utslagen att jag bara kliver upp för att äta och gå på toa. Tack och lov har det värsta utmattningsdagarna infallit sig hittills på helgerna. Men känner för tillfället att det varit bra att det är en väldigt lugn period på jobbet. Så har bara haft 3-4 kunder per dag vilket har varit nog för mig.

Så idag har jag en otroligt bra dag, där jag känner mig otroligt positiv och skulle nog kunna bege mig ut på vilket äventyr som helst. Imorgon kan det hända att jag har för mycket ångest (som dök upp i samband med utmattningen) för att göra mer än nödvändigt, vilket är troligt då jag upptäckt att jag för det mesta har detta varannan dag. Detta gör att jag hamnar i en ond spiral. De dagar jag känner mig låg ids jag inte ens försöka packa en gympåse, för varför skulle jag ens få för mig att vara på gymmet när man inte vill något annat än att krypa ur sitt egna skinn? Och sedan blir det dagen efter och jag lever precis som innan hösten då jag började bli sjuk i detta och ångrar att jag inte packade väskan när jag står där i en lucka utan kund. Då mår jag bra, inget känns det minsta konstigt och jag kan inte alls känna igen mig i de tankar jag hade dagen innan. Det är sådana dagar jag packar min gympåse på kvällen för att dagen efter träna istället. Och dagen efter känner jag mig som världens mest korkade människa som packade väskan dagen innan. Hur kan man lura sig själv så? Det är märkligt, men det är så jag lever just nu. Sedan ska jag tillägga att alla dagar då jag är låg behöver inte betyda att jag har ångest, utan som igår hade jag ingen energi bara rent fysiskt, bara utslagen. Så med stor risk kan jag skriva idag att jag är peppad för gymmet imorgon, för det lär inte ens hända att jag har minsta lust för det imorgon, utan det lär bara att pina sig igenom dagen i övrigt. Men innerst inne idag, hoppas jag att jag vinner över mina inre tankar imorgon. Jag behöver verkligen få träna. Jag vill träna. Orken ska bara få följa med.

Continue Reading