Ny bil, ny vy, testat eld och lukta get

Alltså vilka hektiska dagar jag har haft sedan senaste blogginlägget. Inte mycket tid för att bara vara i mina egna känslor. Vilket har varit mycket skönt men känner att i samband med det har bloggen fått sacka efter.
Jag skriver oftast blogginläggen när jag inte kan somna för jag har insett att bara få skriva gör att sömnen kommer till mig. Så jag kan känna mig tvärpigg innan jag öppnar datorn och fram till att jag har tryckt på knappen ”publicera inlägg”. Samma sekund som jag gör det somnar jag nästan med fingrarna på tangentbordet.
Så bloggen har blivit min form av terapi.

Det finns två olika vägar att ta för att komma till oss och vanligtvis tar jag den ena nu under vintertid då det är ett måste med fyrhjulsdriven bil den andra vägen. Vi brukar kalla den för ravinen för det är en djup dal där i stort sett alla fastnar vintertid om det är fel väderlek ute.
Och som jag skrev i inlägget om branden så gick inte min Subaru att rädda. Bara det är en sådan sorg, ingen skönhet men jämarns vad jag har gillat den bilen!

I vilket fall som helst, när ena dottern ringde mig i torsdags och sa att vår hund Djidji var på rymmen och hon misstänkte att hon var ute på storvägen så fick jag så lov att ta den andra vägen. Vilken chock det var att se ladugården från den vinkeln. Det är som några grannar har sagt att hela landskapsvyn har förändrats. Från det hållet ser det verkligen ut som en krigszon!
Jag tog en bild från barnens busshållplats för att jämföra som ni kan se på bilden ovan. Den nedre bilden tog min dotter Kitty två dagar innan branden, för att hon tyckte det var så vacker himmel den morgonen och hon hade lämnat sin telefon hemma. Den övre bilden tog jag i fredags när vi väntade på bussen.

Ja, helt plötsligt ser (vad andra har sagt om vår gård) den maffiga gården så fjuttig ut. Det ryktas om att en tidigare ägare en gång i tiden har valt att riva en intilliggande gård för att vår gård skulle se större ut. Men det är som det är.

Igår var vi upp till Luleå och hämtade min ”nya” bil. Höhö, jätteny kan man knappast kalla den, utan bara 34 år gammal. Så varje bil jag har skaffat mig de senaste åren blir bara äldre och äldre. Men nu kan jag återgå till jobbet igen. Vill ju inte ha en värstingdyr bil när jag jobbar inom koladugården. Den kommer lukta en del som ni förstår. Men nu tar jag mig fram i alla fall och bilen i sig verkar fräsch och helt fungerande. Det känns toppen!

Jag har även denna helg utsatt mig några gånger för kontrollerad eld. Och det känns faktiskt helt okej! Har svårt för mysfaktorn men får inga ”bad issues”. Då tycker jag levande ljus har varit mer triggande än en brasa i kamin eller i grillring som jag har testat på i helgen.

Något som varit mer triggande är dessa vantar på bilden ovan som jag hittade då mina som jag haft sedan branden var borta. De luktade jättemycket get. Så känslan av att de funnits blev påtagligt. Saknar dem små liven så…

Continue Reading

Snart ett år sedan vårt hyreskontrakt sades upp

Snart har de gått ett år sedan vår förra hyresägare sa upp vårt kontrakt till huset vi bodde i då.
Det var en dag som skapade stor panik och vi kom i ett överlevnadsstadie.

Vi hittade vårt nuvarande hus och var och tittade på huset samma kväll som vi fick beskedet. Mer om detta kan ni läsa här.

Så hur känner vi så här ett år senare?

  • Det är ett fantastiskt hus! Litet som blir energisnålt med bra planlösning så alla har möjlighet till varsitt sovrum + att nu när vi renoverade upp gillestugan så har vi ett ytterligare rum, så nu har vi även ett kontor.
    Allt var i princip nyrenoverat vilket har gjort att man har kunnat landa bra i chocken efteråt för att slippa renovera själv.
  • Vi har jättefina grannar, som är jättetrevliga och väldigt lätta och ha med att göra.
  • Det är lättsamt att ta sig iväg trots att vi bor ”på landet” då det är en asfalterad väg i närheten som skottas väl på vintern. Dessutom med kort pendlingsavstånd till Umeå. Vilket ha varit toppen när vi båda jobbar inne i Umeå.
  • Det är en fantastisk plats då man har den oerhört vackra vyn ner mot skogen med kvällssol. Dessutom att vi hade förmånen att det fanns redan ett hönshus när vi flyttade hit när vi funderat på höns i flera års tid!
    Dessutom med de vackra stenmurarna runt om hela gården som sätter en vacker karaktär på platsen.

Trots allt detta känner vi att när vi sökte vårt slutgiltiga hem så var det mer under överlevnadsinstinkten vi valde vårt hem. Vilket är tyvärr väldigt sorgligt, då kanske vi inte valde vad vi egentligen hade valt i slutändan.
Så jag tänker inte hymla. Vi söker det rätta boendet, där vi vill bli gamla och allt det där. Men när vi hittar det, det vet man aldrig. Kan ske snart, kan ske om flera år. För denna gång kommer vi vara väldigt kräsna för att det verkligen ska bli rätt nästa gång! ? Jag älskar ändå där jag bor så länge, så vi får se när det sker.

Continue Reading

Stubben med stenmur

Kvällsvyn med solnedgång.

Paret som ägde vårt hus innan oss har gjort ett hästjobb på gården. Kanske inte att de har gjort den perfekta trädgården med massa rabatter eller sådant som jag egentligen inte heller är intresserad av. Det de däremot gjorde var att de kapade en massa träd. Om jag har fattat det rätt så säkert en 25-30 stycken.
Det har gjort att det är en massa stubbar lite här och var, för troligtvis hann de inte göra sig av med själva stubbarna då de själv bodde här i cirka 1,5 år. Och då har de även renoverat hela boendearean i huset.
Jag har absolut inget att anmärka på att de kapade träden då det har gjort att vi har vår fantastiska kvällsvy med solnedgången så man ser den från vår altan. Ja, helt enkelt ett fantastiskt ljusinsläpp in till tomten.

I vilket fall som helst så finns några få av stubbarna i själva trädgården. Stubben som syns på bilden ovan hade hemskt mycket gräs som gjorde att det upplevdes väldigt stökigt. Så i fredags så bestämde jag mig för att börja rensa bort gräset. Hade först tänkt att bara klippa ner det, men ides inte ta fram någon grästrimmer så jag började lätt att rycka bort gräset.

Och titta vad jag hittade! En fantastisk stenmur låg under ett tjockt lager gräs. Jag undrar om någon ens har rensat bort gräset under de senaste 10 åren? Än har jag inte lyckats fått bort allt heller då det slet så oerhört på ryggen men jag kunde se att stenarna längst inunder låg långt under gräsmattan. Vilket gör att jag misstänker att ingen har rensat där på många år och därför har gräsmattan börjat växa över själva muren. Tycker det är jättesynd för den sätter en jättefin prägel i trädgården. Egentligen hade jag tänkt att försöka få bort stubben inom snar framtid men tycker nu den är jättecharmig och funderar på att dekorera den på något sätt. Något tips?

Continue Reading

Jag har blivit hönsmamma

Hej alla finisar!
Jag har nu blivit hönsmamma! Det känns fantastiskt roligt även om jag känner mig otroligt bortkommen.

Malin Tarvainens första höns
Mina första hönor

Jag vet att jag skrev i tisdags att vi skulle ha hämtat tuppen igår. Men det blev ändrade planer då salongen valde att ha en AW igårkväll då en kär kollega ska sluta hos oss. Så tuppen får flytta in imorgon. Nu bär det av vet ni. 😉 Så otroligt roligt!

Continue Reading

Torr myr

Igår hade jag möjligheten att få ta en morgonpromenad och vädret tillät det verkligen också! Helt fantastiskt! Ingen galen storm och solen värme.

Jag valde i alla fall att ta vägen som går till byn vi bodde i förut. Det är som mycket härligare miljö och gå där samt att det är i stort sett ingen trafik. Nu så här på vårkanten är det härligt med så mycket vatten i dikena trots att myren i sin helhet verkar ha torkat upp oerhört bra. Annars händer det rätt ofta att den vägen kan vara helt översvämmad när myren är som blötast. Men jag antar det är för att det börjar närma sig sommaren allt mer och mer och snön har fått smälta bort i stort sett totalt. Fast även om ni kanske inte tror mig när jag inte har bildbevis hittade jag lite snö efter dikena när jag gick där igår.

Continue Reading